Minuterna tickade iväg, likaså timmarna. Onsdag blev till Torsdag. Natten övergår snart till morgon. Men ändå sitter jag kvar här, vaken å har egentligen inte en tanke på att gå och lägga mig. Det är svårt att slita sig, känner mig dessutom pigg nu.

Får väl ta mig i kragen...snart iaf. Varför ha sådan brådska, vet ändå att jag kommer få sota för det här imorron. Eftersom jag lär vara väldigt trött, men sånt i livet. I helgen får jag sova å min helg börjar ju på fredag så. 

Tiden har bara fortsatt att ticka medan jag skrivit. Frågan e nu, när ska jag gå och lägga mig?

kram<3