Sitter här med sönderskavda knän(varma dessutom), svullna fingrar och bollmärken över hela kroppen. Så gåre när man står i i mål i innebandy. Man får ta många smällar, från hårda skott. Men det var trots all smärta roligt att stå i mål, det var nästan skön smärta. Låter lite knäppt kanske men så vare. Å då snackar vi smärtan från de bollar man få på sig och alltså räddar. Mina knän däremot, usch. Det e nog bäst jag smörjer in dom när jag duschat. Får se om man kanske står på torsdag med, beror på om man fortfarande e försyld och om mina knän pallar...

Men nu över till nåt helt annat..sitter oxå här med gråten i halsen. Och det har ingenting med den smärtan efter att ha stått i mål. Utan en helt annan smärta..Skulle kunna börja gråta vilken sekund som helst..Usch, jag kan ha missförstått allt eller missförstått det jag sett nu...Vet inte vad jag ska tro..Det här e verkligen inte kul alls...vill bara prata med dig och få det utrett...Tror inte jag klarar av det, hellre veta det nu än om en vecka..Skulle verkligen göra av som helst för att få prata med dig just nu. VAD SOM HELST...Men vet att du sover el iaf nästan gör det..Håller mina tummar på att vi kan snacka imorrn, behöver verkligen det..Inte bara för detta utan för att jag även saknar dig:(

Så snälla låt mig inte stå ut me den smärtan igen. Klarar inte av det. Jag kommer att hata mig själv om det blir så....

....Nu ska jag försöka samla mig å gå upp och ta lite fika och sedan hoppa in i duschen. En känsla säger mig att jag kommer sova väldigt dåligt i natt. Av flera orsaker...

kram<3