Jag ska förklara rubriken utan att börja gråta..hehe. Dock e det inte så allvarligt/jobbigt som vi kanske tror. Men jag kan ta allt från början...Alltså berätta om min helg som inte e slut än, men ändå..

Åkte ju som sagt tillslut till "C" i fredags, fast höll dock på att missa å gå av. Jag satt nämligen i det där mitten partiet i bussen, så jag såg inte den där som visar vilken hållplats som kommer. Så efter ett tag så lutade jag mig åt sidan för å se vilken som var nästa..Jo det var såklart den hållplats som jag skulle av på. Det hade gått mkt fortfarande än det brukar, antar att ingen gick av innan så..Som tur var så hade nån redan tryckt så det var bara att resa sig å gå mot dörren. Fick ett mess av "C" påvägen dit där han bad mig vänta i centrum(ist för att börja gå hem mot honom). Så fick stå å vänta en liten stund innan han kom, men han å polaren hade varit å kört runt lite(bil alltså). Sen bar det av vidare till honom, för en väldigt mysig kväll..Igår så var det egentligen tänkt att jag skulle åkt tidigare eftersom han skulle iväg men blev kvar lite längre. Vi gjorde inte så mkt...vi tog en rätt lång sovmorron, fick frukost på sängen:), gick ut på en promenad me Sigge, fikade lite, kollade på film å så middag..Det blev ju såklart massa mys och skratt. Sen vid 18-19 så var det dax för mig att gå då han skulle göra sig iordning för kvällen då han skulle gå ut me ett gäng killpolare å kröka, hans polare fyller 18 idag så...Men det var när jag skulle gå som det blev jobbigt. För ikväll reser han iväg till Boden för nåt militärläger typ, å det visar sig att han blir borta nästan hela veckan..Han kommer hem nästa lördag morron..Å jag klarar av å inte träffa honom på en vecka, lite jobbigt men vi hörs ju ändå. Men nu blir det inte så, vi kommer alltså inte att höras på en vecka. Så vi stod jättelänge å höll om varandra i hans rum..Sen i hallen fortsatte det, kände då klumpen i halsen..var så nära å börja gråta. Men jag höll mig så länge jag var hos honom..Men nästan precis när jag började gå därifrån så kom tårarna. Gjorde allt för att inte storböla, grät hyfsat diskret. Men fick tröst av Emelie, mamma å alexandra via telefon..Å det e inte larvigt att gråta för att jag inte kommer se eller höra från honom på en vecka..Mamma sa att det e "naturligt" å alex sa att du e kär..å att det inte alls e konstigt. Jag var ärlig me "C" så ja berättade det för honom å han tyckte ja skulle sluta me det och att vi skulle ses så fort han kommer hem..

Eftersom jag e ensam hemma så var Emelie så himla snäll och kom hit. Vi hade en jätte rolig kväll med film, godis, chips och cider;) Behövde det. Trots att jag pratat av mig med både henne å Alex i tele innan..så kände fortfarande att klumpen i halsen var kvar..Så hade inte Em kommit så skulle jag nog börjat böla igen..Hehe^^ Iaf hon sov över och drog för över två timme sen...

Får se hur denna dag blir..Väntar på att "C" ska höra av sig. Eftersom han festa igår så låter jag honom höra av sig först. Får hoppas han gör det hyfsat snart, idag e ju sista dagen som vi kan höras på en vecka så..E ju rätt nyfiken på hur kvällen å natten var bla;) Har laddat upp eller tagit fram flera komedifilmer om det skulle bli lite jobbigt. Känner att klumpen i halsen e sakta påväg tillbaka, antagligen för att jag tänker å skriver om gårdagen.

Inte bra..så bäst jag slutar skriva nu innan klumpen blir större å gråten kommer...

Måste bara säga det att "C" verkar va fett besviken att han inte e hemma när jag fyller år..Han sa det igår, bla. att det suger att han e borta då. Vilket jag bara kan hålla med om.

Kommer sakna dig som fan "C"<3

kram<3