Saknaden e snart över...

Nu e "C" äntligen påväg hem..tyvärr så har han inte hört av sig än. Vilket suger såklart:/ förhoppnigsvis finns det nog e anledning till det... Tror iaf att han e framme i Sthlm imorron bitti..Måste verkligen träffa honom imorron asså...Träffas vi inte imorrn så vet jag inte vad jag gör:P hehe...

Det e sjukt hur mkt jag har saknat honom den här veckan..Att varken kunna träffa eller snacka me honom var såå j-la jobbigt så det finns inte...Det fick mig bara att sakna honom ännu mer..Å saknaden har varit smärtsam..Men den oväntade gratulationen på fejjan igår värmde verkligen:) Vill bara få träffa honom, omfamna honom och aldrig släppa taget....Usch nu blev det verkligen jobbigt..klumpen i halsen har kommit, vill bara gråta..Inte bra att skriva om detta, blir bara för jobbigt..Kan han inte bara vara här hos mig nu..Vill bara vara i hans famn..

Kan han inte höra av sig snart?? Nu saknar jag honom så det gör ont...vet inte hur jag kommer reagera när han hör av sig..Lär nog bli väldigt glad iaf...

Nej, nu e tårarna väldigt nära på att komma:(

kram<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0